Nej, inte igen!

Jo det är sant, jag har fått lunginflammation. Igen. Det är den tredje efter transplantationen, som jag gjorde för ett halvår sedan. Och den 7:e på två år och tio månader. Det började som en förkylning med lite ont i halsen och hosta för en dryg vecka sedan. Då jag mådde bra i veckan har jag arbetstränat, promenerat och varit igång som vanligt.

I fredags åkte till min gamla hemstad för att träffa gamla kompisar. Det var jätteroligt. Jag var rätt hostig och blev efter en sen fredag kväll hes men mådde ändå bra. Så i lördags kväll när jag som bäst pratade med mina gamla klasskompisar som jag knappt sett på 25 år, började jag frysa något så förskräckligt. Alla andra tyckte det var varmt så jag började ana oråd. Svepte in mig i en varm sjal jag fick låna men det hjälpte inte. Till slut, när jag började skaka tvingades jag inse fakta - jag hade feber. Så jag fick avbryta det trevliga och åka hem till mina föräldrar. Tog tempen: 38,9. Ringde Huddinge och de sa jag skulle åka till det lokala sjukhuset akut. Gjorde det och fick komma in på en gång. Mådde illa och kräktes, vilket är ett tecken på lunginflammation för min del. Efter diverse prover och frågor fick jag till slut penicillin intravenöst. Blev inlagd på infektionsavdelningen och somnade helt utmattad. De var väldigt noggranna med att göra kontroller på mig regelbundet hela natten. Så söndag morgon gjordes en lungröntgen och läkaren konstaterade att det var en lunginflammation (vilket jag redan visste). På söndag eftermiddag mådde jag så bra att jag fick åka hem med tabletter, det var skönt. D och barnen kom och hämtade mig.

Är på benen idag:) men trött och matt förstås. Har ett antal frågor att få svar på vid läkarbesöket på torsdag. Nu får det banne mig vara nog med lunginflammationer för min del!
Måtte ni alla, som blivit eller ska bli transplanterade slippa detta!
/S