Att bli godkänd som donator tar sin tid. Exakt hur lång tid varierar från fall till fall. För mig tog det cirka sju månader. Under den tiden har jag varit på sjukhuset för undersökningar och prover cirka 15 gånger. Det är klart att man blir ganska trött på att åka dit hela tiden, men det måste göras.
Undersökningarna i sig är inte krävande. Det är blodprover, EKG, röntgen, ultraljud, mm. De flesta av dem var avklarade på mindre än en timma.
Ett av de märkligare proverna var blodtrycksundersökningen. Jo, faktiskt. Jag hade väntat mig ett vanligt blodtryck som pumpas upp en gång och sedan är det klart. Istället skulle jag ha en blodtrycksmätare på mig i 24 timmar. Den pumpades upp varje KVART. Rejält hårt! Jag minns att jag satt på pendeltåget och försökte se normal ut, tror inte att jag lyckades särskilt bra.
Min erfarenhet är att de tar minsta tvivel i utredningen på största allvar. I mitt fall var det några saker på både hjärta och lungor som behövde dubbel- och till och med trippelkollas. Dessa kompletteringar gjorde att hela utredningen drog ut på tiden. Jag var ganska irriterad då och tyckte att det tog alldeles för lång tid. Men i efterhand känns det förstås väldigt bra att de har varit noggranna.
/D
1 kommentar:
Önskar er all lycka under fortsättningen på denna resa. Kram Karin
Skicka en kommentar