S har tyvärr fått läggas in på sjukhus. Vi vet inte exakt varför, men hon mår inte helt bra. Det är svårt att säga utifrån symtomen. Feber, illamående, hosta. Det kan vara en vanlig förkylning som hennes immunförsvar har svårt att klara av. Det kan vara magsjuka. Läkarna kan inte säga. Det är jobbigt med illamåendet eftersom hon var 12:e timma måste få i sig alla immundämpande mediciner.
S har också en besvärlig historia med lunginflammationer, en följd av lång respiratorbehandling för två år sedan. Jag hoppas att det inte är det som spökar. De ska lungröntga ikväll. Vi befarar förstås mest att det är en avstötning. Det vill säga att kroppen vill stöta bort den nya njuren.
Tycker det känns jobbigt. Det väcker minnen från alla kvällar hösten 2008 när jag bodde ensam med barnen då S låg på sjukhus nästan ett halvår. Ovissheten, tystnaden hemma. Det första jag gjorde på vägen hem från sjukhuset var att hämta E hos en kompis. Det känns bättre när båda barnen är hemma.
/D
2 kommentarer:
Jag håller alla tummar jag har för att det är nåt okomplicerat som snabbt går över!
Fy vad jobbigt. Jag unnar er så att få andas ut. Att få lite vanlig vardag. Inga mer vändor på sjukhuset. Ingen mer ovisshet. Inga fler jobbiga behandlingar för S. Inga komplikationer. Ingen mer rädsla. Bara vanlig okomplicerad vardag. Ni har haft er beskärda del och mer där till.
Skicka en kommentar