I dag intervjuade jag en man med en nervsjukdom. En extremt ovanligt sjukdom som bara drabbat cirka 50 personer i hela landet. Musklerna förtvinar en efter en, om man inte får medicin.
Det som gjorde störst intryck var hans envishet. Han berättade att när han inte kunde hålla sitt badmintonracket längre (eftersom musklerna i handen var så försvagade) tejpade han fast sitt racket på handen och försökte spela ändå.
Det är lätt att vara stark och envis när man är frisk. Inte alls samma sak när man är sjuk. Jag har börjat oroa mig en del för hur jag återhämtar mig efter operationen.
Har aldrig själv opererats eller varit riktigt sjuk. Just nu är jag full av energi. Det är en konstig tanke att jag om ganska exakt två veckor kommer att vara så svag att jag förmodligen inte orkar gå många steg. Fast jag är väl ganska envis jag också. Är hur som helst helt säker på att allt kommer att gå bra!!
Nu, kvällsarbete... sedan ser jag fram emot en bra helg. I morgon ska vi på middag hos kompisar som vi träffar alltför sällan, och på lördag är jag bjuden på "herrmiddag".
/D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar